VOV!

Matte har ägnat förmiddagen åt att skapa en egen blogg, och när hon ändå var igång så fick jag oxå en. Det tyckte jag var snällt av Matte. Den gamla bloggen jag hade kostade pengar, och jag använde den inte så flitigt så det kändes onödigt att ha den kvar. Nu ska jag börja med att försöka flytta över det gamla materialet från den bloggen till den här, och sedan ska jag försöka uppdatera den här med lite nyheter. Ingen kan ju påstå att det inte  händer nåt i mitt liv, så det finns ju en del att skriva om ….

Klippt

Matte vann. Eller rättare sagt, Pelle vann! Här har jag gått och trott i några dagar att sånt där trams som klocklippning och sånt, det skulle jag slippa för alltid. Idag ringde det på dörren, och bara det var ju konstigt för just den här ringningen på dörren missade jag. Jag var ute med Husse Yore och skottade snö, och brukar höra både bilar och ringklockan fast jag är ute. Men alltså inte idag. Matte Ulle ropade in mej, och där i storarummet var en jättkonstig människa. Jag hade genast respekt för honom. Visst försökte jag hoppa på honom och sådant som jag brukar göra när det kommer nya, men han liksom bara vände sej bort och brydde sej inte. Han hade hela fickan full av godis! Nästan genast fick jag en godis av honom och jag bestämde mej på stående tass för att bli bästis med honom. Pelle kelade och klappade och gosade mej med, och jag var i sjunde hundhimlen och mådde hur bra som helst. Då slog han till, utan att jag först märkte det hade han en klotång i handen och försökte sej på att klippa. Det blev en rejäl brottningsmatch som väl mest kändes som oavgjord. Jag fick ge mej, men han fick inte klorna klippta på mej. Det kändes rätt bra. Men då slog dom till på enad front. Matte hade godisar i handen, som jag inte fick tag i direkt, hon liksom gömde dom mellan fingrarna och jag fick gräva fram dom. Godis efter godis gömde Matte så, och när godiset efter en stund var slut upptäckte jag att mina klor var klippta. Pelle och Matte hade lurat mej! Va ska man tycka om sånt? Jag funderade en stund på om jag skulle ändra min uppfattning om den där Pelle och inte alls tycka om honom, men då slog Matte och Pelle till igen. Dom satte på mej koppel, och att gå ut på promenad gillar jag ju alltid, så jag hängde på. Men när vi kom utanför dörren så stog det en bil där, men en hund i, den största hund jag någonsin sett tror jag. Melwin! Han är nästan exakt ett år äldre än mej, och en skitfin och stor New Founland. Matte och Pelle, och Husse Yore som kommit ner från altantaket, tog med oss hundar på en kort promenad. Jag förvånade Matte Ulle med att gå helt exemplariskt utan att vare sej dra eller försöka bråka med den andra hunden. När vi kom utanför gatan släppte dom oss lösa en stund så vi fick hälsa på varandra, och det tyckte jag var jättekul. Fast lite skrämmande oxå. Det var första gången jag lekte med en hund som var så mycket större än mej, jag kände mej som en liten valp. Pelle gjorde massa saker med Melwin, visade Matte och Husse hur man kunde göra för att vi hundar ska lyssna på dom, men jag brydde mej inte så mycket för den där Pelle hade hela tiden ena handen i fickan, godisfickan, och han gav mej med jämna mellanrum smakprov och det gillar jag. Fast ibland blev han lite bestämd oxå, när jag försökte visa Melwin att jag oxå kan besämma, men det gick inget vidare, Melwin surnade till lite mot slutet så jag fick försöka sköta mej en stund. När vi kom hem var jag jättetrött, inte så mycket för att det var fysiskt anstränande kanske, men hjärnan var trött, och då tycker Matte att jag är som bäst. Då brukar hon smyga intill mej och lägga sej och ge mej lite massage, och lite kel, och då somnar jag så gott. Summan av hela händelsen är väl ändå att jag tror jag gillar den där Pelle, han var imponerande på nåt sätt, han brydde sej inte om att jag försökte mopsa upp  mej utan tog kommandot själv ifrån mej, och så hade han ju sin magiska godisficka, och sin stora, fina, imponerande hund. Det är inte ofta jag känner mej som en liten valp, jag med mina 40 kg muskler.

Skitviktiga problem

Jag undrar en sak, exakt har ni tänkt er att man som hund ska kunna bajja ute när det är en massa snö överallt?! Egentligen tycker jag ju snö är toppen, det är jättekul att busa i den och leta efter saker, men måste den vara precis överallt, och så mycket? Jag försöker komma upp i snön för att göra ifrån mej lite men det går ju inte! Till råga på allt har Matte Ulle bytt en del av min mat så jag har ont i magen. Hur kul är det då? Jaja, jag har i alla fall fått leka massor i helgen. Inte med några kompisar, dom var insnöade sa människorna i huset. Vi försökte gå till skogen men det gick inte så Matte Ulle hittade en äng på andra sidan skogen där jag fick springa fritt, och det var urkul. Det var över en meter djup snö så jag var rejält trött när jag kom hem, och somnade som en stock, snarkandes i soffan i storarummet. På onsdag ska jag få åka till Dagis igen, det har varit lite si och så med det den sista tiden, och jag hoppas det är massa hundar där som gillar snö så som jag gör det. Men sen är jag oxå arg på Matte Ulle. Hon vill klippa mina klor! Va ska det vara bra för? Igår var jag tvungen att sätta tänderna i hennes hand för att hon skulle förstå att jag vill ha mina tassar ifred. Hoppas hon lär sej nu ….

Ny lek?

Jag fick åka till sjön idag oxå! Redan när Matte Ulle svängde ner till Båtgår´n började jag gny, då kunde jag inte hålla mej längre, jag visste att Kusin Alice skulle vara där idag oxå. Alice fyller 2 år idag, och jag tycker det är toppen av henne att ta sej tid med mej på sin födelsedag. Vi sprang massor, och lekte med pinnar. Men Alice mopsar upp sej mer och mer, jag är ju van att få ha mina pinnar i fred och nu morrar hon och vill ha dom hon oxå. Då kan vi kampa om pinnarna en stund och det är kul. Fast jag skulle ju hellre ha pinnarna för mej själv. Matte har varit ledig idag oxå från jobbet. Hon kör den där konstiga maskinen som suger upp damm, och som låter så otäckt. Den gillar jag inte alls! Sen torkar hon golv, och då får inte jag vara med. Visst är det elakt av henne? Jag är helt övertygad om att det skulle gå fortare om jag fick vara med och dra i skurmoppen. Människorna i huset här säger att jag ska kastreras snart. Undrar vad det är? Det låter som en lek eller nåt, “kast”, kan det vara nån ny lek med pinnar tro? Människorna säger att jag behöver göra det här innan det är för sent, det verkar ha nåt med mina tjejkompisar att göra …. Jaja, det visar sej väl. Nu ska jag gå och slappa vidare i fåtöljen. Matte lagar mat, och har inte tid med mej alls, så jag har väl inget annat att välja på ….

pausat

Jag har varit lat! Eller så har jag varit tonåring bara.  Flitig på att dela med mej av vad vi gör här i huset har jag inte varit i alla fall. Idag var Matte ledig från jobbet och då hjälpte hon mej igång igen. Med lite tur ska vi nog kunna få till några rader då och då. Jag är STOR nu. Min vikt har ökat till drygt 40 kg, och jag börjar närma mej 11 månaders ålder. Människorna säger att jag är ouppfostrad, men eftersom fostran är deras grej att sköta så tar jag inte åt mej direkt av det. Men helt klart, det märks att människorna börjar tröttna på en del av mina saker jag gör, för jag får mer och mer bestämda regler att följa. Jag kan inte förstå vad det är för fel med att jag välkomnar folk som kommer på besök? Varför ska alltid människorna göra det? Idag har jag varit på Båtgår´n med kusin Alice och lekt. Det var toppen. Hon börjar bli rätt tuff nu, och idag vågade hon faktiskt kampa med mej om en pinne. Vi fick springa fritt på isen jättelänge, och sedan vi kom hem har jag legat helt utslagen och sovit, men nu är jag alltså vaken igen och redo för kvällen. Husse Yore kommer snart hem och då tänker i alla fall jag vara redo ifall han vill busa med mej … Tänkte mest bara tala om att jag var tillbaka i cyberrymden ifall ni vill hälsa på mej igen.

kalas

Jag har varit arg! Riktigt arg! Alla pratade om att Matte skulle åka bort, och jag såg till och med när hon packade. Jag försökte krypa ner i den där konstiga väskan på hjul, men jag fick inte ligga kvar. “Hundhår” sa Matte nåt om. Vad är det för fel på det då? Sen försvann bara Matte en kväll. Hon åkte till bowlingen, som hon gjort många andra kvällar. Men hon kom inte med Husse hem igen efter en stund. Dom första dagarna letade jag efter Matte. Jag kollade läget i sängen varje morgon, och letade runt lite. När jag kom från Hunddagis på eftermiddagarna så kollade jag efter henne, men hon fanns ingenstans alls. Till slut började jag fundera på om hon blivit utbytt för när Matte försvann ur huset så kom Morrmorr inflyttandes i stället. Till slut så började vi hitta en ny rutin här i huset med dom som bodde här, men så helt plötsligt en dag nästan 1½ vecka senare när jag kom ner på morgonen från andravåningen så hörde jag Mattes lockrop på mej från sovrummet. Helt plötsligt var hon bara där igen! Vaddå då? Tror hon att hon kan åka bort länge och sedan bara dyka upp igen som om inget har hänt? Precis, det var det hon kunde. Efter att jag fått pussa och gosa lite extra med henne så förlät jag henne faktiskt för att hon lämnade mej. Nu har Matte varit hemma några dagar igen, och Morrmorr är försvunnen ur huset, så nu är allt som vanligt. Jag har fyllt 6 månader. Det gjorde jag i måndags. Då fick jag smaka en miniklick med grädde från människornas tårta dom åt för att fira mej. Visst är det elakt? Jag fyller 6 månader men dom får tårta! Visserligen fick jag det största benet jag någonsin fått, som höll mej sysselsatt flera timmer på kvällen innan Matte tog det ifrån mej för att det var sovdax. Men jag hade då ändå hellre valt tårta. 29,8 kg vägde jag på 6månadersdagen. Jag tänker bli en stor och kraftig vovve, bara så ni vet det. I helgen som var fick jag åka med Husse ut till sommarstugan när han hämtade ved. Jag gillar att vara där ute för där får jag springa löst. Husse bar vedträn från en stor hög, till bilen, och jag var jätteredig och hjälte honom. Husse tyckte jag var skitduktig och gav mej massor med beröm, men sen blev han så där knäpp. När vi kom hem tänkte jag vara redig en stund till, men helt plötsligt när jag började bära veden inne i storarummet då fick man inte det. Människor är helkonstiga ibland. Det verkar som om dom inte kan bestämma sej vad man får och vad man inte får. Nu är det sovdax säger människorna. Jag ska på Hunddagis i morgon!

biljettgodis

Det är konstigt att man ska behöva göra allt själv! Hela familjen håller på och pratar om nån resa som Matte ska göra. Det är tydligen något land långt bort som hon skall åka till, och fast jag inte förstår exakt vad hon ska göra det eller varför hon åker, så förstår jag i alla fall att hon ska vara borta längre än hon brukar vara när hon åker iväg och bowlar, och det är lång tid hon är borta från mej då. Husse säger att att MorrMorr ska bo hos oss i stället och det tycker jag väl iofs är ok, henne gillar jag, men jag vill faktiskt att hela min familj ska vara hemma på en gång. Ingen verkar göra nåt, alla verkar tycka att det är ok att Matte åker, och då får man taktiskt ta saken i egen tass. Igår hade jag en stund för mej själv. Matte städade och var fullt upptagen, Husse var iväg på match i någon stad, och tonårshussarna var ute med sina vänner. Då smög jag in på kontoret och kollade läget, och där låg Mattes gröna, fina biljett, den som gör att hon får åka med den där konstiga fågeln i luften till det andra landet. Nu har Matte ingen biljett längre! Matte blev inte glad, och det förstår jag inte varför hon inte blev. Hon borde förstått att jag menade väl bara, att jag vill ha henne hemma hos oss. Männsikor är konstiga! Jag börjar vänja mej jättebra vid Dagis, och behöver knappt vara i båsen alls längre. Det är bara vissa små stunder när det finns några bråka hundar i hagen som inte gillar valpar. Jag är ju faktiskt en sådan fortfarande fast jag är större än dom flesta å Dagis. Jag håller oxå på att lära mej vakta huset. Det slår i dörrar på bilar utanför vårt hus med jämna mellanrum, och jag talar om varje gång för dom som är hemma. Då brukar dom ta med mej och visa vad det var som lät, så jag ska lära mej när jag ska skälla och inte. Vi har en busshållsplats vid vårt hus, och där smäller det i dörrar ofta, men det är sällan som någon av dom kommer till oss. Då är det ju dumt att springa omkring och moffla i huset. Nu ska jag och Matte gå och lägga oss. Hon ska iväg på dagsresa i morgon och behöver sin sömn, och jag är fredagstrött!

myspys

Jag är en skitduktig hund! Jag har lärt mej att skalla vid dörren när jag vill gå ut och kissa. Visserligen skallar jag vid altandörren på baksidan, för det är oftast där jag fått gå ut på akutärenden. Men när det börjar bli kallare ute nu så verkar det som om jag mer och mer få gå ut på framsidan och gå på små promenader även när det är akut, i stället för att bara gå ut i trädgården. Jag lär mej säkert skalla vid framsidans dörr oxå. På kortet som jag satt in idag ligger jag och människobarnens vän Robin och gosar i soffan. Det är mysigt! Jag är en stor vän av att sova. Det kanske är för att jag är hundtonåring

LAN

Nu har det gått en månad sedan Matte skaffade den här sidan, och nu fick man inte testa gratis längre, så Matte och jag gruffade igenom hemsidan idag och insåg ihop att det varit rätt kul att ha den, så vi betalade för att få ha den kvar. Bra va? Den sista veckan har varit händelserik. Jag växer så det knakar, och jag lär mej hela tiden nya saker. Allt är människorna i huset inte lika glada för, och vissa saker tycker faktiskt jag att dom är löjliga med. Till exempel så undrar jag vad det spelar dom för roll att jag äter lite ur slasken i köket. Dom har ju liksom ändå slängt det som ligger där i. Ibland kan man hitta potatisskal och annat där, men har man riktigt tur så kan det vara både pizzarester och äppelkakor där, och då är det kalas! Matte fick två tips av andra männsikor att ställa musfällor bland sakerna på diskbänken, och sen gillra det med nåt jag tycker om. När jag sedan försöker ta godiset så slår musfällan igen och jag förväntas bli rädd, och  jag måste erkänna att jag blev det, första gången! Men det tog bara en gång till så kunde jag lirka bort godiset utan att få smällen av fällan, till människornas förtret. Visst är jag listig? Jag har varit på mitt första släktkalas inomhus oxå, och det var tråkigt! Eftersom det fanns mat överallt, och borden var låga, så fick jag inte gå lös som jag ville. Matte och Husse hade mej i koppel mestadels, och jag blev så uttråkad så jag lipade. Vi stannade inte så länge, som tur var, och jag hoppas att det dröjer länge innan vi åker på sådant kalas igen! Jag har även lärt mej att gläfsa vid dörren när jag vill gå ut och kissa. Det gillar människorna massor! Förut “gnisslade” jag bara lite, och då hörde dom mej inte alltid, men nu hör dom mej jättebra och jag slipper vänta på att få gå ut. Men det bästa av allt är att tonårsmänniskorna har haft LAN här i helgen. LAN betyder chips och cocacola, och ingen är så bra på att tjuva sådant som jag! Att jag fick ligga i sängen hos Milos och pussas, och kramas med Bratt i soffan var bara ren bonus! I morgon är det dagis utan BästaHusse Oliver. Han ska till skolan och jag får vara på dagis själv. Länge, och jag blir jättetrött av det. Bäst jag går och sover lite ……

Tandfe

Finns det någon Tandfe för hundar?? Jag har tappat 4 tänder idag, fast Matte har bara hittat 3. Eller egentligen har hon bara hittat 2, för en hittade Tomas som är här på besök hos Matte och Husse. Tomas kom igår, och först tyckte jag inte om han alls, för han hade McD-mat med sej, och när jag ville hälsa på honom så puttade han bort mej eftersom han åt. Sedan när han ätit färdigt ville han hälsa, men då ville inte jag. Varför ska jag krusa för honom när han vill? Men till slut efter en stund blev vi kompisar. Jag fick sitta bredvid honom, och det kändes rätt ok. Idag har Matte och Husse jobbat, och Tomas har varit här hemma hos mej. Han körde människobarnen till skolan på morgonen, och sedan låg vi i var sin soffa och tittade på Discovery. Vi tog en promenad, och åkte en sväng på stan. Då låste Tomas Mattes bil, och jag fick vara kvar i den själv. Tomas visste inte att Mattes bil larmar om det är någon kvar i som rör sej i bilen, och det visste inte jag heller, för Matte låser aldrig när jag är kvar i bilen. Gissa om jag blev rädd när bilen började tuta! På kvällen har Mattes kompis Annette varit här, och henne gillar jag. Hon har haft hund själv och vet exakt vad som är kuligt att leka. Fast hon tycker heller inte om mina valptänder. Undrar när dom ska ha växt bort helt? Om nu Tandfen finns för hundar så hoppas jag att jag får något riktigt gott i mitt glas i morgon, jag menar, det är ju faktsikt ändå 3 hela tänder att lägga i glaset …….